2010-02-17 15:22 #0 av: Skogselva

Antiken får bli startskottet för denna artikelserie. Men antiken är ett oerhört stort ämne, därför har jag delat in det i Antiken I (Grekland)och II (Romarriket).

I modern kultur

Det finns många filmer om det antika Grekland, många är också välkända och kanske främst action-rullar. "Troja", "300", "Alexander den store" är bara några exempel. Dessa skildrar mer eller mindre verkliga händelser i den grekiska historien, då arkeologer har hittat ett nedbrunnet Troja, så grundar sig filmen snarare på Homeros något fantastiska verk Illiaden och Odyséen.

Låt mig berätta lite historia angående dessa filmer.

Troja

Prins Paris och Sköna Helena kanske är bekanta namn?

Troja, eller "Illion" som det på grekiska hette, låg i Mindre Asien, dagens Turkiet. Enligt myten så har kriget sin grund i de tre grekiska gudinnorna Hera, Afrodite och Athena som i ett vad anlitade Paris som domare. Han skulle utnämna den vackraste av de tre, ett ödesdigert misstag som gjorde att Hera för evigt skulle hata Troja och önska dess förintelse. De tre gudinnorna försökte muta Paris med de verse saker, Hera lovade honom rikedom, Athena visdom, men Afrodite lovade honom den vackraste kvinnan i världen - sköna Helena.

Paris valde Afrodite som den vackraste och rövade bort Helena från hennes make, den spartanske konungen Menelaos. Menelaos broder, Agamemnon, kung över Mykene och resten av Grekland, fick rollen som fältherre i detta krig.

300

Jag möttes av förvåning då jag sade att denna film skildrar en verklig händelse. Även om filmen innehåller en hel del anakronismer, så är det sant. Vid Thermopyle (heta porten) fördes 480 f.Kr. ett krig mellan greker och perser. Det här är också en viktig del i europeisk kulturhistoria eftersom Europa skulle ha sett ganska annorlunda om perserna vunnit slaget.

Den spartanske kungen Leonidas och hans 300 män dog mycket riktigt vid Thermopyle, i ett pilregn. Missfostret Efialtes av Trakis var dock en simpel herde och troligtvis inte så missformad som i filmen. Hans förräderi har dock satt stort avtryck i historien, på modern grekiska betyder efialtes "landsförrädare". Han ledde kung Xerxes män så de kunde lägga sig i bakhåll och attackera spartiaterna därifrån.

Men det är inte hela historien. Då Grekland i fredstider var splittrat så enade de sig i krigstider. Vid Thermopyle stod fler än 300 män, men Aten var hotat så alla utom dessa 300 drog sig tillbaka dit. Man höll stånd i tre dagar, vilket gav övriga armén tid att nå Aten och uttrymma staden innan Xerxes och hans armé nådde dit.

Alexander den store

Den makedoniska kungen och den store erövraren föddes 356 f.Kr och dog 323 f.Kr. Man kan kalla honom för hellenismens fader, då han genom sina erövringar blandade persisk och grekisk kultur. Filmen skildrar hans liv bra, självklart finns anakronismer, men man får väl ha överseende, filmerna är ju skapta för intäkternas skull, inte för historieälskarnas.

Alexanders lärare var ingen mindre än Aristoteles (384 f.Kr. - 322 f.Kr.).

När Alexander dog hade han lagt under sig ett rike så stort att det täckte Makedonien, Grekland, Egypten och stora delar av Asien. Egyptens drottning Cleopatra brukar ses som den sista makedoniska regenten i Egypten.

Klassisk tid

Den klassiska tiden har sin början runt 480-talet f.Kr. Under 400-talet levde stora tänkare som Sokrates (470-399) och Platon (427-347). Man kan säga att det här är vaggan för bland annat filosofi och konst.

Hellenismen

Alexander den store var som sagt ansvarig för denna tid. Kort sagt är det resultatet av att Alexander och hans grekiska soldater gifte sig med persiska kvinnor och även på annat sätt tillförde den persiska kulturen till Grekland. Perioden är ungefär 330 f.Kr till 30 f.Kr.

Lite smått och gott

Grekland, eller Aten, kallas för demokratins vagga. Alla fria män, över 20 år, födda i Aten. Detta utgjorde en fjärdedel av Greklands befolkning. Grekland, med sin bergiga geografi var också långt ifrån ett enat land. Istället hade man statsstater som endast enades vid hot utifrån. Landet var själv ett oroligt sådant.

Men deras topografi gjorde dem tidigt till sjöfarare och på detta vis kom de i kontakt med det som snart skulle bli deras alfabet - genom fenicierna. Fenicierna hade inga vokaler i sitt alfabet, så detta tillade grekerna.

Löpsedelsbild