# Intressanta videoklipp Author: Skogselva Jag hittade de här på youtube, från kungliga operan i Stockholm, så de är ju säkert kostymer från olika uppsättningar, men intressant genomgång av kläderna. Klippen kommer inte i kronologisk ordning dock. Den första är 1600-tals klänning. ## Comment 1 Author: Skogselva 1700-talet (kostym från Törnrosa) ## Comment 2 Author: Skogselva 1500-talet ## Comment 3 Author: Skogselva 1800-talet ## Comment 4 Author: LenaR Spännande! ## Comment 5 Author: Skogselva Jag vet, det är synd att de inte gjort så med fler sekel. Det hade varit kul att få höra om t.ex. medeltiden också. ![Flört](http://epoker.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 6 Author: [Borttaget] Jättespännande! Tänk att klä sig i dessa klänningar med valben och rotting som ska hålla in liv och även bysten innan 1700 talet. Det kan inte ha varit speciellt bekvämt, men naturligtvis väldigt praktfullt. Det är alltid intressant att se på kläder genom århundraden, inte bara från adel och kungligheter utan även från folket. Men jag antar att kläderna från folket inte var färgsatta utan det var nog mest naturliga färger. Vadmal var väl det som folket använde eftersom det var både slitstarkt och varmt. Kanske någon som kan mera om detta. Lite förklaring från Wikipedia **Vadmal**, [vävt](/wiki/V%C3%A4v "Väv") [tyg](/wiki/Tyg "Tyg") av [ylle](/wiki/Ylle "Ylle") behandlat i en [vadmalsstamp](/wiki/Vadmalsstamp "Vadmalsstamp") där tyget [valkas](/wiki/Valkning "Valkning") ihop av [vatten](/wiki/Vatten "Vatten") och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och [vattenavstötande](/wiki/Vatten "Vatten") tyg som är slitstarkare än ylletyget är utan behandling. Vadmal, liksom [kläde](/wiki/Kl%C3%A4de "Kläde"), vävs av [kardullgarn](/wiki/Ullgarn "Ullgarn"). Det kännetecknande för vadmalen är att man inte längre kan urskilja bindning eller enskilda trådar.[\[1\]](#cite_note-0) Vadmalstyg har likheter med det ylletyg som kallades för [kläde](/wiki/Kl%C3%A4de "Kläde") men vadmal kunde tillverkas av den svenska ullkvalitet som fanns att tillgå. Bland de textilfynd som gjorts i [Lödöse](/wiki/L%C3%B6d%C3%B6se "Lödöse"), med dateringar från 1300-1600-tal, norr om [Göteborg](/wiki/G%C3%B6teborg "Göteborg"), är vadmal sällsynt, vilket också uppmärksammats. Enligt [NE](/wiki/Nationalencyklopedin "Nationalencyklopedin") omnämns vadmal i skrifter från [1292](/wiki/1292 "1292"). [Bockstensmannens](/wiki/Bockstensmannen "Bockstensmannen") kläder (tidigt [1300-tal](/wiki/1300-talet "1300-talet")) var av valkat ylletyg. Redan på 1600-talet kompletterade [karelska](/wiki/Karelen "Karelen") handelsmän vid sina handelsresor till [Torneå](/wiki/Torne%C3%A5 "Torneå") med vadmal och hampväv i lasten. En vadmalsstamp finns i [Dalkarlsberg](/w/index.php?title=Dalkarlsberg&action=edit&redlink=1 "Dalkarlsberg [inte skriven än]") väster om [Nora](/wiki/Nora "Nora"). Enligt [Gösta Bergmans](/wiki/G%C3%B6sta_Bergman "Gösta Bergman") etymologiska ordbok _Ord med historia_ finns det många dialektala varianter, till exempel walmal, vallman, valmar. Men dess egentliga betydelse är inte sprungen ur dess tillverkningssätt (valkningen), utan ur orden våd=tygstycke och mål=mått, och orsaken är att tyg användes som [betalningsmedel](/wiki/Betalningsmedel "Betalningsmedel"). Man betalade alltså med en viss [längd](/wiki/L%C3%A4ngdenhet "Längdenhet") av ett tyg vars bredd måste ha hållit ett fast mått istället för med silver. Växelkursen reglerades i [landskapslagen](/wiki/Landskapslag "Landskapslag"). Bergman omtalar en uppgift från [Östgötalagen](/wiki/Landskapslag "Landskapslag") där en "mark wadhmala" var 96 [alnar](/wiki/Aln "Aln") och likvärdigt med en vägd [mark](/wiki/Mark "Mark") silver. En mark var 8 [öre](/wiki/%C3%96re "Öre") och ett öre 3 [örtugar](/wiki/%C3%96rtug "Örtug"), det gick alltså 24 örtugar på en mark, varvid Östgötalagens aln vadmal var värd en fjärdedels örtug. En annan uppgift omtalar att på [Island](/wiki/Island "Island") värdet på 6 aln vadmal motsvarade ett öre [silver](/wiki/Silver "Silver"). Den isländska alnen var 56 cm lång och isländskt vadmal var cirka 1 meter bred. Kursen är alltså inte densamma som i Östergötland, men då känner vi inte till något om tygkvalitet samt [tygbredd](/wiki/Tygbredd "Tygbredd") i Östergötland och om silvrets renhet. ## Comment 7 Author: Skogselva #6 Intressant, har faktiskt inte hört talas om vadmal förut. ## Comment 8 Author: Halvdansken Det där med ylletyg som behandlas med vatten, är inte det lite som filt. Jag har några sådana tröjor som råkade bli behandlade med lite (varmt) vatten... ![Tungan ute](http://epoker.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") ## Comment 9 Author: [Borttaget] \# 8 - Jo det måste vara något sådant. Ja du, här är en till som lade in en ursnygg ljuvlig tröja i tvättmaskinen och tog ut något hårt filtaktigt som man kunde ställa på golvet....... Så då skulle man kunna säga att vi haft vadmalströjor, he he ![Cool](http://epoker.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") Där sker ju något med ullen när den blir blöt. Kanske det har med lanolinet att göra, ## Comment 10 Author: Skogselva Knuff