Jag gillar böcker och film i stil med Da Vinci-koden, och det finns ju en uppsjö sådana som är nästan exakt likadana som just Dan Brown's bok. (Till exempel filmen Revelation_ från 2001_, med Terrence Stamp och Udo Kier. Det skojiga är att den alltså kom ut ett par år innan Da Vinci-koden publicerades.)

Men jag är inte så mycket för när det blir överdrivet, som att texten i bibeln innehåller ledtrådar till hur man hittar Jesus grav, att pyramiderna byggdes av aliens, att trafiklysen innehåller meddelanden från gud… Det faller på sin egen orimlighet.

När det gäller sublima meddelanden, som kanske egentligen inte är något annat än en slump, då tycker jag att det blir mer trovärdigt i böcker och filmer och då kan jag tycka om det.  Vad gäller Mona Lisas ögon, tja… Jag har inte sett tavlan själv ännu, så jag vill inte uttala mig innan jag gör det. Just Aftonbladet är inte den mest trovärdiga tidningen alla gånger och som alla kvällstidningar så skriver de gärna vadsomhelst som säljer lösnummer, även om en djupare utredning av källan skulle visa att ämnet är överdrivet eller rent av påhittat. Men just att tillåta sig att fantisera om hur det skulle kunna vara ger en ny dimension av bra böcker och film, tycker jag. Men för mig stannar det där - utan bevis är det inte på riktigt.

Jag tycker det spännande med symboler och jag gillar den sortens tankenötter, då man får lista ut det med olika symboler. Jag har inte heller sett Mona Lisa, och som du säger, kvällstidningar är ju lite så där ibland. Det var nog mer "ämnet" i sig som fascinerade.